Biträdande lektor i experimentell astrofysik

Ämnesområde Experimentell astrofysik. Ämnesbeskrivning Ämnet omfattar utveckling av rymdinstrument för detektion av joniserande strålning från högenergetiska fenomen samt analys av observationsdata från sådana instrument. Arbetsuppgifter Den biträdande lektorn ska bedriva forskning inom ämnesområdet på hög internationell nivå och bygga upp en självständig forskargrupp. I arbetsuppgifterna ingår att etablera ett laboratoriebaserat forskningsprogram och att söka extern forskningsfinansiering. På sikt förväntas forskningen även omfatta analys av observationsdata från de instrument som utvecklas. I anställningen ingår att utveckla och genomföra utbildning inom ämnesområdet, inklusive handledning av studenter och doktorander. Den biträdande lektorn förväntas ta en betydande roll i utvecklingen av laborativ och projektbaserad undervisning vid institutionen. Vissa administrativa uppgifter ingår, liksom samverkan med det omgivande samhället. Den biträdande lektorn förväntas kunna undervisa på svenska inom fyra år. Vid behov upprättas en språkplan i samband med anställningen. Den biträdande lektorn kommer att ges möjlighet att utveckla sin självständighet som forskare och få meriter som kan ge behörighet för annan läraranställning med högre behörighetskrav (se 4 kap. 12 a § högskoleförordningen). Den biträdande lektorn kan ansöka om befordran till lektor i enlighet med 4 kap. 12 c § högskoleförordningen. Behörighet Behörig att anställas som biträdande lektor är den som har avlagt doktorsexamen eller har motsvarande vetenskaplig kompetens. Främst bör den komma i fråga som har avlagt doktorsexamen eller har nått motsvarande kompetens högst sju år innan tiden för ansökan av anställningen som biträdande lektor har gått ut. Även den som har avlagt doktorsexamen eller har uppnått motsvarande kompetens tidigare kan dock komma i fråga om det finns särskilda skäl. Med särskilda skäl avses ledighet på grund av sjukdom, föräldraledighet eller andra liknande omständigheter. Bedömningsgrunder Som bedömningsgrunder vid anställning som biträdande lektor vid KTH gäller de bedömningsgrunder som anges i avsnitt 1.3. i KTH:s anställningsordning i förhållande till fastställd anställningsprofil. Det är av högsta betydelse att den sökande har visat vetenskaplig skicklighet uppvisad genom vetenskaplig publicering, konferensdeltagande, deltagande i forskningssamarbeten samt andra åtaganden i vetenskapssamhället såsom gransknings- eller sakkunniguppdrag. potential till meritering för högre läraranställning. Häri inbegrips potential till självständig utveckling som forskare och lärare inom aktuellt ämnesområde samt förmåga till etablering, förnyelse och utveckling av aktuellt forskningsområde. intresse för och insikter rörande pedagogisk utveckling inom aktuellt ämnesområde. Det är av näst högsta betydelse att den sökande har visat intresse för och insikter rörande ledarskap i akademin, samverkan med det omgivande samhället, samt medvetenhet om mångfalds- och likabehandlingsfrågor med särskilt fokus på jämställdhet. erfarenhet av postdoktorsvistelse i annan forskningsmiljö än det lärosäte den sökande disputerat vid. Erfarenhet från forsknings- och utvecklingsarbete inom industrin eller andra organisationer kan bedömas motsvara en traditionell postdoktorsvistelse vid ett annat lärosäte. Det är även av betydelse att den sökande har visat administrativ skicklighet. Särskilda bedömningsgrunder för befordran till lektor Vid prövning av ansökan om befordran till lektor kommer bestämmelser enligt 1.2.4 i KTH:s Anställningsordning tillämpas. Förmåga att undervisa på svenska är en merit som tillmäts stor vikt vid ansökan om befordran. Fackliga representanter Du hittar kontaktuppgifter till fackliga representanter på KTH:s webbsida. Ansökan Utforma din ansökan enligt KTH:s cv-mall för anställning av lärare. Du som sökande har huvudansvaret för att ansökan är komplett utifrån annonsen och cv-mallen. Ansökan ska vara KTH tillhanda senast sista ansökningsdagen vid midnat